Det här med känslor, det är ett svårt kapitel...
Det kan förstås vara lätt också, men inte alltför sällan är det mer komplicerat än vad hjärnan klarar av...
Vissa känslor är självklara, andra mer osäkra och suddiga i kanten.
Vissa känslor är självklara, andra mer osäkra och suddiga i kanten.
Vissa känslor vet man alltid kommer att finnas där, medans andra långsamt kan falna och tillslut försvinna helt, för att ge plats åt nyfödda känslor.
Kärlek är en härlig känsla... För det allra mesta.
Även om kärleken är en av de känslor som kan få mig allra mest ångestfylld, så är det också den känslan som får mig att må som bäst, är det inte märkligt att det kan vara så?
Vart vill jag då komma med detta? Nja, jag vet inte riktigt, vet bara att jag själv just nu funderar över känslor, försöker reda ut dem... Vilket nog är omöjligt för tillfället. Just nu är vissa känslor trassligare än mitt hår när jag inte borstat det på si så där 5 dagar (och då är det illa kan jag lova), samtidigt som dessa känslor på ett annat sätt fyller mig med harmoni.
Jag antar att det enda man kan göra är att se tiden an...
Ingen vet vad som händer i framtiden, det ligger inte i mina händer, och det är bara att acceptera... Jag har bestämt mig för att vara optimist vad gäller detta ämne som promenerar runt runt i mitt huvud för tillfället, och bara tro på att allt ordnar sig till det bästa till slut.
Jag säger bara... C´est le Mektoube...
/ Bella
Håller med i allt du skiver, känslor är tametusan inte lätt att handskas med alla gånger. Det är så lätt att säga till andra vad de ska tycka och tänka, men när det kommer till en själv så kan det vara otoligt svårt att verkligen komma till insikt med vad man känner eller inte känner =/
SvaraRadera